Både förtvivlad å förbannad.

Åkte hem å klippte gräset där hemma igår.Vem ska annars göra det?
Såg då att herrn var på kiosken, så jag vänta ut han. Han kom då ut med en hamburgare i handen. Han var alldeles SKAKIS! Hade nog inte ätit på hela dan.
Han hade varit till skyttebanan å inte ätit. Säkert 4 mil enkel väg.
Herrn var å hjälpte Grannen å bala dessutom,kunde han inte ha fått mat där då?
Hem å ge tjurarna å sen bala igen.Strax före 22 kom han hem.
Han kunde knappt gå så slut var han.
Jag trodde han skulle bala till sig själv? Efter det han sa tidigare.(För det hade växt så mycket.)Nä, göra åt andra först.
Idag ringde jag å fråga om han ätit lunch? Nä,då kom han hit å fick leverpalt. Han sov en bra stund. Sen blev det skyttebanan IGEN. Innan två skulle han vara där.
Han är helt slut varför kan han inte säga upp det uppdraget. När han då kom tillbaks så sov han flera timmar tills det var dags för middag. Därefter hem å mata djuren igen.
Fick veta att han skulle köra grannfrun till Luleå på torsdag, till flyget. Klarar hennes karl inte det själv, utan måste ha sällskap dit?
Jag blir så förbannad,det finns det tid för. 
Men när jag behöver få hjälp finns ingen tid.
Man ska nog ringa andras karlar å be om hjälp?






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0